En allt större del av vår kost idag fokuserar kring vad man ska äta för att gå ner i vikt eller hålla sin vikt, samtidigt som man äter nyttigt och ger kroppen allt det den behöver. Det finns ett flertal dieter som är trendiga just nu, som försöker ge en lösning på det dilemmat, och som många följer slaviskt för att de anser att det hjälper dem.
En av dessa dieter är LCHF, som står för Low Carb High Fat. Det innebär med andra ord att man äter mindre kolhydrater, eller inga kolhydrater alls, och ersätter energiintaget med fett istället. Många blandar ihop LCHF med Atkins-dieten, och även om de liknar varandra är principen inom Atkins att man ersätter kolhydraterna med protein istället för fett. Förutom viktminskning rekommenderas LCHF ofta för de med högt blodsocker, som ett sätt att kontrollera blodsockernivåerna. Ett faktum med LCHF som kan vara problematiskt är att många av dietens förespråkare menar att man inte ska begränsa sig när det gäller intaget av fett, vilket direkt strider mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Principen som får LCHF att fungera menar man vara att kroppen vänjer sig vid att använda den typ av energi som den får in mest av. Om man äter mest fett kommer kroppen med andra ord att börja förbränna sina fettreserver, är tanken.
En annan trenddiet, som dock inte fått lika stort fäste som LCHF, är stenåldersdieten. Dieten kallas också paleolitisk kost, efter den arkeologiska perioden paleolitikum, det vill säga äldre stenåldern. Precis som namnet antyder innebär denna diet att man i så stor utsträckning som möjligt ska äta så som man gjorde på stenåldern. Resonemanget bakom denna diet är att man menar att människan inte har förändrats biologiskt sedan stenåldern, medan vår mat däremot har gjort det. Man tror med andra ord att man kommer att må bättre om man äter något som är närmare människans ”naturliga” kost. En stenåldersdiet kan bland annat innefatta fisk, kött, grönsaker, rotfrukter, bär och nötter. Däremot äter man inget som har tillkommit i människans kost sedan vi blev jordbrukare, till exempel mejeriprodukter, sädesslagen och socker.
Ytterligare en diet som blivit trendig på senare år är rawfood. Rawfood har många liknelser till det som på svenska kallas levande föda, som var en diet som infördes i Sverige redan på 1970-talet av amerikanskan Ann Wigmore. De två dieterna har det gemensamt att inga råvaror ska hettas upp över 42 grader vid tillagning. Däremot skiljer de sig åt på andra sätt. Inom levande föda är det till exempel vanligt att man blötlägger och fermenterar råvarorna, medan rawfood snarare fokuserar på att man ska äta råvarorna så färska som möjligt, med minimal tillagning eller förberedelse.
Om du gärna skulle vilja följa någon av dessa dieter, eller vilja komma igång med träningen för att gå ner i vikt, men känner att motivationen brister, ska du kontakta Competencer. Där kan du bland annat få hjälp av en coach, som kan ge dig den push du behöver för att förändra både din kost och sättet du tränar.